DAGMATTE, HUNDKOMPISAR, PROMENADER, LEK OCH AKTIVITETER.
Välkommen!

fredag 14 maj 2010

Vecka 19 - klämfredagen.

Fredag. Zack är lite rolig. När det bara är han här, som idag, då är han supernöjd. Och när alla är här, då är han lika nöjd. Men om en är borta, som i onsdags, då går han runt och är så orolig så orolig - d v s fram till promenaden, sen verkar han förstå att den frånvarande hunden faktiskt inte kommer.
Fonzi kommer senare tillsammans med sin matte eftersom att vi kl tolv har en dejt med den dansk/svenska gårdshunden Jack som vill gå hos oss varannan vecka.

Träffen med Jack gick över förväntan. Eftersom att Jack och Zack är nästan lika gamla så var det deras möte jag hade mest funderingar kring, men jag hade verkligen inte behövt vara orolig. Zack och Jack verkar trivas oerhört bra ihop. Fonzi upptäckte att Jack inte var så leksugen, så då var han inte så intressant längre. Inomhus förstod jag till min glädje att Fonzi iaf känner sig trygg med Jack. Så det här ska nog gå bra.
Lite synd är det dock att Borka inte är här idag.

onsdag 12 maj 2010

Vecka 19 - lite piggare, lite gladare hundar

Måndag. Första dagen på denna korta vecka. Idag är det lite ruskväder. Regn på förmiddagen, men ändå lyckades vi gå en riktig långpromenad med mellanlandning i rastgården för att leka av oss efter helgen.
På e.m. var det en aning bättre väder så vi tog en skogspromenad. Fonzi fick något unghundsfnatt men Borka var uppmärksam och villig att vara till lags så det vägde upp lite.
Inomhus provade vi en för hundarna ny lek som jag kallar memory. Borka gav upp lite väl snabbt, men jag tror att det handlar om motivation och så verkar han vara den som är allra tröttast efter helgen. Zack hade bäst minne, vilket inte är så konstigt. Och Fonzi han gjorde som vanligt och följde Zacks exempel. Stackars Fonzi, i detta fall innebar ju det att Zack "vann" och han snopet fick se på. Jag hoppas att de båda unghanarna blir lite mer initiativtagande med tiden.

Tisdag. Mata ankorna. Ja idag kom vi iväg på långpromenad till vad som för oss (f.d.) Handenbor kallas ankdammen; d v s slätmossens naturpark. Vi gick dit i syfte att vänja hundarna vid att fåglar får finnas till. Så jag hade tagit med mig torrt gammalt bröd för att locka fåglarna med.
Det hela gick mycket bra för att vara första gången. Det var en liten flicka vid samma "brygga" så det blev lite "inte leka med barn"-träning också. Zack satt så fint vid mig hela tiden; hans enda intresse verkade vara att ta reda på vad det var i påsen som fåglarna fick men inte han. Fonzi hade stenkoll på varenda fågel, till en början... Men efter ett tag var det som om han tänkte "Nähä! Sk*t i't då!" Och Borka var lika intresserad av fåglarna som Fonzi, men efter ett tag släppte även han de ur sikte och tittade på vad den lilla flickan hade för sig och om hennes pinne på något vis kunde bli hans.
Vi kommer att upprepa detta igen och igen och igen, för visst vore det skönt om hundarna inte hoppade efter fåglar?

Onsdag. Humlesvärm och Tjockis. Idag tog vi en lite lugnare förmiddagspromenad till skillnad från gårdagens mentalt krävande. Fonzi trampade rakt i ett humlehål så vi blev översvärmade av dessa små flygande arga djur. Som tur var fick ingen något stick, så vitt jag kan se. Men jag ska hålla uppsikt under vilan på ev. svullnader.
Efter den promenaden fick Lady en liten kissväng. Ute träffade vi grannen och hennes hund Tjockis (ironiskt grannskapets mest finlemmade hund). Lady fattade direkt tycke för denna ungtik, vilket är en sensation i sig för den som känner Lady.
Tjockis matte har tidigare pratat om hjälp med dagpassning så jag tog tillfället i akt och bestämde en dejt åt grabbarna idag kl halv två.
Så vid halv två träffades vi utanför och hundarna hälsade glatt på varandra innan vi gick till rastgården och de fick leka och röra sig som de ville. Fonzi & Tjockis fann varandra och när övertröttheten tog överhanden var de så söta där de låg i sanden.
Så vi får se om Tjockis behöver någon passning framöver, Fonzi kan ju hoppas. ;)

Trevlig kristihimmelsfärd!
Jag skriver några rader på fredag igen.