Ängspromenad med mycket spring, del 1

Det är lättare att filma i rastgård än i skog

Jag har helt enkelt lättare att ha händerna fria då. I skogen blir det ofta svårt att ha båda händerna + blicken på kameran och bara se hundarna genom linsen.

Vecka 34

Måndag. Borka tillbax. Ja idag kom Borka tillbaka och återseendet hundarna emellan gick hur smidigt som helst. "Tjenamors" och sen var det över. Idag fick hundarna möta min lillebror som är i stockhlm på besök. Han kom för att låna ett par nycklar. Men imorgon kommer han och gör oss sällskap på f.m.-promenaden. Jag ska se till att han har oömma kläder så vi kan hålla oss i till skogs.

Tisdag. David. Idag var min lillebror med på förmiddagspromenaden. Hundarna blev så enormt glada när han kom och Fonzi blev glad över att få en helt egen person i andra änden av kopplet. Vi tog en riktigt lång promenad på två timmar och lät hundarna springa i skogen. De var helt slut när vi var tillbaka. Nu är klockan snart halv tre och jag tänker tyvärr tvinga upp hundarna för en rastrunda, men sen får de sova vidare.

Onsdag. Älgspår. Idag har inte vädret varit det bästa och hundarna har mentalt (och därmed kroppsligt) varit överallt. Det var väl påfrestande att ha med en "främling" på promenaden igår kan tänkas. Så idag blev det för första gången med Borka denna höst ett rastgårdsbesök på f.m. På eftermiddagen tog vi en skogspromenad och följde vad som måste varit ett älgspår, tills hundarna va någon anledning tappade spåret. Eller rättare sagt Zack som var det som spårade vägen.

Torsdag. CRT. Idag var zack ledig vilket innebar att det var Fonzi, Borka och Lady. Vi gick en tidig f.m.-promenad och mitt på dagen fick grabbarna följa med mig på ett ärende till CRT zoologiska. Det skulle inhandlas klickers inför kvällens kurs Den positiva relationen.

Fredag. Idag var det dags för ängspromenad. Bilderna har ni ju sett redan. Vi hade det så härligt så. Vi råkade ut för lite möten av olika slag. Både hästmöte och möte med rådjur. Vi fick in lite gratis antijaktträning med andra ord.

Vecka 33 - Fonzis första vecka efter semestern.

Måndag. Zack & Fonzi. Oj oj, glädjen var obeskrivlig denna morgon. Precis som jag anade och hoppades så blev Zack överlycklig när bästa kompisen Fonzi kom tillbaka efter sommarledigheten. Så mycket lek blev det dock inte. Efter bara 5 min intog Fonzi sin plats under bordet (tillsammans med favorittygbollen) och där ligger han nu och snusar.
Nu är vi tillbaka efter f.m.-promenaden. Tanken var rastgården, men efter att ha suttit och väntat på vår tur i en halvtimme (underförstått är att man antingen lämnar plats efter 10 min om ngn väntar eller berättar hur länge man tänker stanna) så gick vi. Tjejen i rastgården med sin hund väntade tydligen på två andra med hund. Vi satt 10 m ifrån, kunde hon inte sagt nått?! Det var första gången jag varit med om ngt sånt.

Tisdag. Jack fick ett lekryck. Jajamensan. Det händer inte varje dag, I rastgården idag fick Jack ett lekryck. Jag kan inte kalla det annat. Han hittade en pinne han ville ha men inte riktigt visste var han skulle göra av. Så den blev föremål för beundran av alla i ca 10 min, i en vild lek. Hur kul som helst. Länge sen jag skrattade så mycket.
För varje ny hund som kommer tillbaka efter sin semester så får jag backa lite i promenadlydnadsträningen (det ordet hörni, jäklar vad långt). Men det gäller bara att ha tålamod och att vara konsekvent. Och som tur var är jag expert på att vara konsekvent och andningsövningar från morgonyogan hjälper mig att behålla tålamodet hela dagen.

Onsdag. Populära Jack. Gårdagens lekryck från Jacks sida har plötsligt gjort honom mycket intressantare tycker Fonzi. Men Jack fortsätter att nonchalera Fonzis inviter. Om de vore människor skulle han himla med ögonen och säga något i stil med "Men kom igen grabben, här släpper man loss EN gång och du tror att jag är din nya lekfarbror! Skulle inte tro det va..."

Torsdag. Regnet det öser ner. Ja idag blev det vinterrutiner. Tre promenader på en dag istället för två eftersom att det verkligen öste ner. Första promenaden gick vi redan vid åtta och alla hundar gick ut, gjorde det de skulle och ville sen ta varenda genväg hem de kunde hitta. Tredje promenaden på eftermiddagen kunde vi gå lite längre och njuta lite mer, då hade solen valt att titta fram.

Fredag. Dagiskön. Jag har fått en anmälan om dagisplats. En hund som nu är 11 veckor och vill börja när han är 6 månader, d v s i slutet av november. Han ska kastreras så fort som möjligt och hamnar alltså först i kön av kastrerade hanhundar som vill börja. Jag har räknat ut att Fonzi och Borka är närmare 20 månader när han börjar (har jag fel?) och eftersom att vi går över till vinterrutiner så fort temperaturen sjunker under noll så är det en bra tid att ta emot en ny unghund som inte får gå så långa svängar. Lagom till snön smält är Fonzi & Borka närmare två år (optimistMilla) och den här nya hunden kan springa av sig sin första trotsålder i snöfria skogar.
Men långt innan dess hoppas vi ju att Shanti har börjat, den 5 åriga tiken som var intresserad av plats från slutet av september.

Annorlunda sovstil...

...men härlig, eller vad sägs?

Är man trygg eller vad?

Skogspromenad

Idag var vi ute på skogs- och ängspromenad.

Oroa er inte, det är viltstängsel, ca 2-3 m högt längst bort i bild där vägen börjar...

Vädret ställer till det för tågen...

... så Fonzi får göra lady sällskap en liten stund till. Men det går ingen nöd på dom.
Och bara någon minut innan kortet togs gjorde de båda hundarna lekinviter mot varandra, Fonzi från soffan och Lady från golvet. Sen tyckte Lady det räckte med lek, lagom till jag tog fram kameran. Naturligtvis.

Vecka 32 - Första veckan på höstterminen

Måndag. Zack & jag. Det är inte lätt så här första dagen efter semestern. Zack verkar tycka allt är upp och ner, men lagom till vi kom från e.m.-promenaden verkar han ha förstått vad det hela handlar om. Jag fick verkligen kämpa för att söva honom på vilan. Men sen sov han i ett sträck. Och nu njuter han av utsikten från balkongen.

Tisdag. Jack & Zack. Ja idag har även Jack kommit tillbaka efter sommarledigheterna. Och ni anar inte vad glada de var att se varandra! Jag ångrar att jag inte hade kameran redo. Så här första dagarna efter ledigheterna så arbetar jag mycket på att påminna hundarna om allt de kunde i våras. Alla uppmärksamhetsljud, signalord, avledningar och promenadregler. Jack är mest lyhörd medan Zack lyssnar lite då och då. Idag var han iaf glad imorse, vilket var kul att se.
Jack & Zack har hållit ihop hela dagen, de har verkligen ägnat sig åt relationsbyggande aktiviteter både ute och inne.

Onsdag. Jack, Zack & Lady. Idag var vi på höstens första skogspromenad som innebar att hundarna fick gå i lina. Vi började med uppvärmning såklart genom en halvtimmes koppelpromenad, sen kom vi fram till Gravfältet bakvägen kan man säga. Där fick Jack & Zack springa i varsin lina i nästan en timme innan vi gick den korta biten hem igen som tog ca 15 min. Oj vad roligt de hade och oj vad trötta de var efteråt. De var så söta när de låg tillsammans i soffan och vilade sen.

Torsdag. Promenadlydnad. Zack känner sig visst lite ensam tror jag. Jack har ju varit här i två dagar nu så Zack förväntade sig nog att han skulle komma även idag. Men sånt brukar lösa sig i samband med f.m.-promenaden. Eftersom att inga hundar får/brukar komma efter det så har polletten då trillat ner och den/de hundar som har kommit brukar kunna slappna av ordentligt. Idag har jag jobbat på att återgå till promenadlydnaden. Det har fungerat stundvis bra och stundvis har jag bara stått och väntat. Men det är så det är. Det var ju 1½ vecka innan midsommar som Zack var här sist.

Fredagen den 13:e. Idag har träningen i inomhuslydnaden gått mycket bra. D v s jag har arbetat på att återbetinga mina ljud och visslingar inomhus och så gick jag ut och hämtade posten och gick ut med soporna för att se om det blev kalabalik, det blev det inte. Ofta glömmer jag slänga bajspåsar på vägen och då är det bra att kunna gå och slänga det när man kopplat av hundarna så att de inte ligger i hallen och osar.

I det stora hela så har den första veckan efter semestrarna medfört en hel del både positiva och obehagliga överraskningar. Man märker att det hinner hända mycket på en månad. De följande två veckorna kommer resten av skaran tillbaka, det ska bli oerhört intressant.

Trevlig helg!

Seminarium om ledarskap

Anders Hallgren - de mjuka metodernas fader

håller ett föredrag om "ledarskap" i regi av Dogma.

På deras hemsida står följande om föredraget: (länk hittar ni längst ner)

Alfasyndromet
Seminarium med Anders Hallgren om ledarskap.

”Alfarollen” framhålls speciellt mycket i dag i hundträning och ledarens roll överbetonas och misstolkas. Genom att framställa flocken som ett mänskligt samhälle, där låg status och rang är negativt och hög status och rang är något eftersträvansvärt, blir hunden en karriärist, som hela tiden strävar efter högre position i flocken. Följaktligen blir hundägandet en kamp om positioner. Man blir noga med att inte låta hunden vinna i olika situationer. Det finns instruktörer, tränare och skribenter som lär hundägare att inte låta hunden äta sin mat före de mänskliga familjemedlemmarna, eller att hälsa på hunden när man kommer hem, för då kan den ha tagit sig uppåt ett “pinnhål”. Man t o m varnar hundägare för att vara för snälla mot sina hundar, eftersom de då kan försöka ta över ledarskapet i familjen. När en hund inte lyder en tillsägelse sägs det att den trotsar och att det är ett led i försöken att nå högre rang. Att det skulle kunna bero på dålig träning har man inte en tanke på.

Är diagnosen på ett problembeteende bristande ledarskap, blir helt följdriktigt terapin att kväsa den uppstudsige. Och när man gör det får man en tillfällig effekt av mer underkastelse än vanligt hos hunden. Den blir också mer rädd för straff och därmed tillfälligt lydigare. Hundägaren får en känsla av att diagnosen var rätt och att denne inte själv räcker till som ledare. Problemet återkommer ju efter en tid. Ägaren provar att vara ännu hårdare och får en ny tillfällig effekt. Och så har en accelererande våldsspiral inletts.

I den här processen brottas hundägaren med känslor av att inte räcka till, inte vara en “hundmänniska”, vara dålig ledarfigur, behöva vara hård och straffande mot sin hund fast det känns fel o s v. Har begreppet ledarskap den relevans som det tillskrivs? Är det rätt att flockstrukturen innehåller en inbyggd kamp om positioner? Är hunden en karriärist? Är det viktigt att vara ledare? Vad innebär alfapositionen? Det här är frågor som kursen ställer och visar att det idag finns många forskningsresultat från vilda vargar, vargar i hägn, vildhundar och tamhundar, som talar för att vi inte alls behöver vakta på vår ledarroll.

Vi håller denna grupp medverkande mindre då vi vill ge mer personligt utrymme.

Varmt välkommen!"

Varför ha din hund hos oss?

Det finns många anledningar till varför man väljer att ha sin hund på dagis eller hos en dagmatte. Det kan handla om att man får ett nytt jobb där hunden inte får följa med eller så kanske inte barnen var sådär ansvarstagande som man hade hoppats.

Det finns också hundar som aldrig kan lämnas ensamma utan lider av separationsångest; ibland kan det hjälpa om man har två, men vissa hundar klarar inte av att vara åtskilda från människor. (Vissa raser har mer benägenhet till detta än andra.)
Om din hund lider av någon ärftlig/genetisk sjukdom som absolut inte smittar eller som kanske inte ens märks men som innebär att du gärna vill att din hund ska vara under uppsikt kan det vara bra att ha hunden hos någon på dagarna. Det kan vara något så enkelt som höft- eller ledproblem.

Vad är det för bra med just Camilla och hennes daghundar i hemmiljö?

• Först har vi det mest självklara - hunden får vistas i en hemmiljö: inga boxar eller burar.

• Camilla lämnar aldrig hundarna utan är med de hela tiden. Det kanske inte låter så märkvärdigt, men på ett vanligt hunddagis så finns människor alltid i byggnaden men varje box/rum har inte sin personal som hela tiden har hundarna under uppsikt. Din hund är alltså i en hundgrupp och får bara vara med personalen på promenaden (med undantag för riktigt unga hundar som brukar få vara i personalrummen.) Hos Camilla är hundarna med Camilla hela tiden.
  

• Våra promenader är inga vanliga promenader utan vi hittar alltid på roliga saker. Ofta innebär det härliga skogspromenader där hundarna får utlopp för sin kroppsliga såväl som sin mentala energi. De hundar som inte kan vara lösa får gå i lina. Men det kan också innebära ett par timmar i en rastgård med aktiveringsleksaker och hinder såsom slalom, tunneln eller hopp och kryp.
  

• Gruppen är liten och Camilla har tid för varje individ och ger de personlig social kontakt och lär känna varje hund på djupet vilket möjliggör en öppen och trevlig kommunikation med varje ägare. Varje individs egna behov blir tillgodosedda varje dag. Det här innebär ju också att om du är en oerhört aktiv hundägare som vill ha en pigg hund för kvällskurser så ser Camilla till att din hund inte är helt slut i kroppen och knoppen.
  

• Hundarna har alltid sele på promenader - inga halvstryp eller stryphalsband eller s.k. "retriverkoppel" som är så vanligt på större hunddagis.
  

• Inomhus är det lugn och ro helt enkelt för att Camilla har tid och möjlighet att få varje hund att känna sig trygg. Hundarna får tid att vila istället för att bara vänta (på promenader eller på att få gå hem). På vintern eller när det är dåligt väder finns det möjlighet till ordnad aktivering inomhus så att hundarna inte blir understimulerade.
  

• Och sist men inte minst - Camilla använder uteslutande positiva metoder, d v s hon förstärker hundarnas önskvärda beteenden, (aktivt) nonchalerar icke önskvärda beteenden och bestraffar aldrig aldrig någonsin!
  

Välkommen med din ansökan!

Dagiskön

Så här i hösttermintider ringer det ibland hundägare som vill ställa sin hund i dagiskö.

Så jag skulle vilja ta tillfället i akt och berätta hur det står till på den fronten hos oss.

Gruppen är liten och måste vara väl genomtänkt för att fungera. Och med detta i åtanke ser läget ut såhär:

• Okastrerade hanhundar: kvoten är fylld för närvarande; d v s ingen ny får plats på ett bra tag.
• Kastrerade hanhundar: kan ställas i kö efter att ha träffat de nuvarande daghundarna så att vi vet att de går ihop.
• Okastrerade tikar: kan ställas i kö men får ingen plats förrän vi vet att hundarna går ihop. Med tanke på att det redan går okastrerade hanhundar här så kan det inte vara lätt att vara okastrerad tik. Okastrerade tikar får ej vistas på dagis under löp, ca 3 veckor.
• Kastrerade tikar: får i nuläget lättast plats eftersom att den enda tiken för närvarande är personalhunden Lady. Men självklart gäller även här att hundarna ska trivas ihop.
  

När det gäller ålder så tas ingen unghund emot i nuläget, oavsett kön. Jag har två unghundar, d v s lika många som jag har armar. Det räcker i nuläget. Har du en unghund och söker plats kan jag inte erbjuda dig någon förrän tidigast i vinter, och då endast om du har en tik eller en kastrerad hanhund.

När det gäller valpsocialsiering så tas alla valpar emot för socialisering så länge de ej genomgått könsmognaden.