Inför det nya året kommer jag att ändra lite i mina regler, främst gällande lämning före öppning (07.00) och hämtning efter stängning (18.00) men även inom några andra områden.
Information om detta kommer upp på bloggen under julledigheten eller senast den 4 januari.
Om ni redan nu känner att detta kommer att påverka er så maila mig på freedomdogs@live.se
Mvh Camilla
GOD JUL
tisdag 22 december 2009
Tisdag v. 52 - Lady & Zack
Idag har jag gjort mitt bästa för att bedöma och i största möjliga mån lappa ihop relationen mellan Zack & Lady. För första gången stod ju Zack faktiskt upp mot Lady face to face i fredags. Jag befarade stora kvarstående aggressioner mellan de båda hundarna men i frånvaron av de andra hundarna har jag kunnat se det hela ur perspektivet som endast innefattar just dessa två hundar. Man kan aldrig tala om några ömsesidigt varma känslor mellan dessa individer utan snarare om tolerans och respekt för den andras personliga sfärer. Fonzi respekterar Ladys kroppsliga sfär och det utrymme hon vill ha runt sig samt hennes ev. tuggben etc, detta har gjort att Lady känner detsamma för honom. Det är iaf så det ser ut ur min synvinkel. De senaste veckorna har hon t o m visat återhållsam gädje när han kommit på morgnarna och han har i sin tur valt att närma sig henne mer och mer så att de kan tugga på varsin grej precis bredvid varandra eller leka med varsin leksak.
Idefix är fortfarande så ny och i o m hans schnauzer-temperament lite väl nonchalant och envis, men han lär sig. Att respektera andras kroppszoner är något som alla hundar måste. Det börjar i hemmet med att matte och husse respekterar sin unghunds zoner. Om vi människor stapplar in i vår hunds personliga sfär och tror att vi kan göra och ta vad vi vill, varför skulle inte vår valp och unga hund "ärva" (lära sig) detta beteende från oss?
Lady hade ingen respekt för Zack alls förut. Han hade kaxat lite när han visste han var säker och vaktat en del, men när de väl var i samma rum så höll han sig långt ifrån. I fredags så tog han en helt ny vändning, han stod upp för sig själv. Han vill inget ont men det fick Lady att inse att även om hon själv anser att alla ska vika för henne så finns det dom som är starkare och som också kröver att man respekterar deras sfär. Så idag har hon för första gången gjort undvikande gester gentemot Zack som då har mottagits väl. Anser iaf hon.
Zack är rent ut sagt livrädd för Lady utomhus, speciellt precis utanför dörren. Han vill helst gå 3 meter ifrån längs sidorna eller framför. (Och ni kan ju tänka er hur det blir för mig när hans koppel bara är 2 m långt och Lady alltid går fot). Om han hamnar bakom så gäller samma sak och han smyger förbi med så många dämpande signaler han kan komma på. Lady vänder då blicken ifrån honom och han kan komma förbi... på koppelavstånd.
Inomhus har vilan gått bra. Zack låg i soffan och Lady smög (med stöd av mig) förbi honom och la sig på en bädd mellan soffan och fönsterväggen. När vi skulle upp och ut var Lady osäker på om hon ville gå förbi Zack men till slut gick hon lika lugnt förbi som hon gjort när hon gick och la sig.
De litar helt enkelt inte på varandra. Zack har inte litat på Lady på länge men Lady litade på att han skulle ge vika. Nu litar hon inte på honom heller. Just nu är båda rädda men ingen visar tecken på att bli så arg ännu en gång. Med tiden hoppas jag att de kan tillåta sig själva att gå närmare varandra fysiskt och att de ska lära sig lita på att den andre vill vara lika mycket ifred som de själva. Tills dess gäller det för mig att se till att ingen av de känner sig inklämda i ett hörn. Och det ska nog gå bra. Det gäller bara att ha ögon och sinnen med sig när alla återvänder efter jul.
Efter idag tar alla hundar julledigt så då gör jag och Lady detsamma!
Åter i aktion måndag den 4 januari!
GOD JUL
Idefix är fortfarande så ny och i o m hans schnauzer-temperament lite väl nonchalant och envis, men han lär sig. Att respektera andras kroppszoner är något som alla hundar måste. Det börjar i hemmet med att matte och husse respekterar sin unghunds zoner. Om vi människor stapplar in i vår hunds personliga sfär och tror att vi kan göra och ta vad vi vill, varför skulle inte vår valp och unga hund "ärva" (lära sig) detta beteende från oss?
Lady hade ingen respekt för Zack alls förut. Han hade kaxat lite när han visste han var säker och vaktat en del, men när de väl var i samma rum så höll han sig långt ifrån. I fredags så tog han en helt ny vändning, han stod upp för sig själv. Han vill inget ont men det fick Lady att inse att även om hon själv anser att alla ska vika för henne så finns det dom som är starkare och som också kröver att man respekterar deras sfär. Så idag har hon för första gången gjort undvikande gester gentemot Zack som då har mottagits väl. Anser iaf hon.
Zack är rent ut sagt livrädd för Lady utomhus, speciellt precis utanför dörren. Han vill helst gå 3 meter ifrån längs sidorna eller framför. (Och ni kan ju tänka er hur det blir för mig när hans koppel bara är 2 m långt och Lady alltid går fot). Om han hamnar bakom så gäller samma sak och han smyger förbi med så många dämpande signaler han kan komma på. Lady vänder då blicken ifrån honom och han kan komma förbi... på koppelavstånd.
Inomhus har vilan gått bra. Zack låg i soffan och Lady smög (med stöd av mig) förbi honom och la sig på en bädd mellan soffan och fönsterväggen. När vi skulle upp och ut var Lady osäker på om hon ville gå förbi Zack men till slut gick hon lika lugnt förbi som hon gjort när hon gick och la sig.
De litar helt enkelt inte på varandra. Zack har inte litat på Lady på länge men Lady litade på att han skulle ge vika. Nu litar hon inte på honom heller. Just nu är båda rädda men ingen visar tecken på att bli så arg ännu en gång. Med tiden hoppas jag att de kan tillåta sig själva att gå närmare varandra fysiskt och att de ska lära sig lita på att den andre vill vara lika mycket ifred som de själva. Tills dess gäller det för mig att se till att ingen av de känner sig inklämda i ett hörn. Och det ska nog gå bra. Det gäller bara att ha ögon och sinnen med sig när alla återvänder efter jul.
Efter idag tar alla hundar julledigt så då gör jag och Lady detsamma!
Åter i aktion måndag den 4 januari!
GOD JUL
måndag 21 december 2009
Tyra
Här är en bild på valpen som idag besöker oss.
Bilden tillhör fotografen och ägaren till hunden: Johanna Daghall.
Bilden tillhör fotografen och ägaren till hunden: Johanna Daghall.Måndag v. 52 - Valpvakt.
Som bl.a. Idefix hussar märkte så har jag en valp här idag. Bara för idag. Hon är en kompis valp och istället för att vara helt själv hemma så fick hon idag vara här. I det här snövädret vill inte hundarna gå några långa sträckor ändå så det är inomhusrörelse som gäller.
När jag började ta hem hundar såhär fick jag glada frågor och påståenden om ifall jag nu har chans att skaffa egen valp. Det hade jag själv inte riktigt tänkt på eftersom att jag ju har Lady och har lovat henne att hon ska slippa bli extramamma, hon är ju så gammal...
Och jag lovar er, att det blir ingen valp så länge det går unghundar hos mig. Dels så förstör det promenaderna och dels har valpar ett behov av helt andra rutiner. Valpar behöver leka, de lär genom lek, de har inget behov av timslånga promenader så som vuxna hundar har.
Jag kan ju säga att efter idag kommer både Zack och Idefix vara helt slut. Just nu sover alla tre (Fonzi är ledig och Lady är hos min far) men eftermiddagen lär ju bli livad.
När jag började ta hem hundar såhär fick jag glada frågor och påståenden om ifall jag nu har chans att skaffa egen valp. Det hade jag själv inte riktigt tänkt på eftersom att jag ju har Lady och har lovat henne att hon ska slippa bli extramamma, hon är ju så gammal...
Och jag lovar er, att det blir ingen valp så länge det går unghundar hos mig. Dels så förstör det promenaderna och dels har valpar ett behov av helt andra rutiner. Valpar behöver leka, de lär genom lek, de har inget behov av timslånga promenader så som vuxna hundar har.
Jag kan ju säga att efter idag kommer både Zack och Idefix vara helt slut. Just nu sover alla tre (Fonzi är ledig och Lady är hos min far) men eftermiddagen lär ju bli livad.
fredag 18 december 2009
Vecka 51 - fylld av hundmöten känns det som...
Måndag. Snöyra, lek och en tappad brodd. Idag var ju första riktiga vinterdagen för i år. Hundarna bokstavligen skuttade ut i snön när vi kom ut. Jag hade planerat en väg att gå utan backar och med lite spring i skogen, men det var bara att planera om. Jag insåg ju ganska snart att alla var på lekhumör. Så trots att hundarna var i rastgård så sent som i fredags så fick det bli det även idag. Och oj vad kul de hade!
Och oj vad de såg ut när vi kom in. Zack var den enda utan snökockor runt hela tassarna och benen. Så Zack fick ligga i köket och Fonzi & Idefix var förvisade till hundrummet. Jag hämtade en hink med ljummet vatten som hjälp att ta loss all snö. Sen torkades hundarna ordentligt med handdukar innan de fick göra Zack sällskap i köket medan jag moppade golvet i hundrummet. Vi kom in ganska sent från promenaden och med allt jobb med tassar och snö så fick jag inte i mig lunch förrän efter 12 och vilan började kl 13. Men hundarna hade somnat efter äventyret redan kl. 12 så det gick ingen nöd på de. För första gången sov Idefix hela vilan. Han bara bytte plats en gång från en pläd i köket till mina fötter i soffan.
Tisdag. Viggo. Oj vilket snöväder vi har fått, det är dagar som denna som ingen kommer till eller från jobbet som de ska. Och om det ska fortsätta snöa i den här takten är vi snart insnöade hel bunten. Än så länge är det vindstilla, men man kan ju undra hur länge det håller. Idag var en av de dagar i veckan som endast Zack och Fonzi är här. Med inte så många hundar i koppel kändes det idag tryggt att ta en sväng och se hur markerna ser ut och var som går att att ta sig fram. Vi tog en skogspromenad och linorna togs fram. Det gick så bra så även om Zack verkade en aning distraherad. Om det var all intressant snö och alla underbara spår eller om det var skotten från jakterna en bit bort är svårt att säga. Zacks favoritstund på hela dagen kommer helt klart efter promenaden, när han kan bädda om sig i soffan och bara njuta av stugvärmen. Fonzi slog dövörat till idag när jag skulle kalla in honom, vilket absolut inte är vanligt. Men så är det med unghundar ibland.
På vägen hemåt kan man säga, så kom en kvinna med en Foxterrier. Jag känner henne sen tidigare då hunden hon hade med sig råkar vara min Ladys favoritkompis. Viggo är sex år och kastrerad. Hundarna fick leka en stund; Fonzi gjorde av med all extra energi han hade och Zack lekte inte lika mycket med fattade ordentligt tycke för Viggo.
När vi kom tillbaka hem så var det dags att rensa Fonzis päls från snöbollar. Eller man aknske ska säga - att hitta Fonzi i all snö! Jag fick ta duschen till hjälp så jag ska kolla efter Arméns hudsalva sen och smörja hans tassar. Ni kan ana vilka tunga steg Fonzi gick med på vägen hem. Båda hundarna hade stadigt sikte på vart de skulle, det är ett som är säkert.
Onsdag. Ivar. Idag var det ju dags för Sheltien Ivar att komma och hälsa på daghundarna. Tyvärr var vi en hund kort, idefix tog ledigt, åter imorgon. Ivar var lite försiktig och en aning ängslig så efter ett lagom stillsamt hälsande på Lunda Äng gick vi till rastgården där hundarna fick chans att hälsa mer fritt. Fonzi sprang runt runt en stund tills han insåg att ingen jagade honom. Zack sprang några vändor men nosade mest runt. Och Ivar hängde husse i hasorna och närmade sig försiktigt de andra hundarna. Sedan gick vi tillbaka in i stugvärmen. Zack gillar Ivar starkt. Han försökte få igång lite lek och Ivar svarade positivt men det bröts ändå rätt snabbt. Efter bara en kvart ungefär hade Ivar slappnat av så mycket att alla tre hundarna satt bredvid varandra i soffan. Där skulle man haft kamera. Ivar fick med sig en inskolningsfilt hem och vi ser fram emot att träffa honom igen i början av januari och vi hoppas han ska komma att trivas med oss.
Torsdag. Snöbad. Ja det är verkligen vad man kan kalla det. På förmiddagspromenad hade de knappt plogat de stora vägarna än, som tur är hade det i a f slutat snöa och vinden var stilla. Bitvis fick jag bära lilla Idefix och vägleda Fonzi genom att spåra framför honom. Snön gick till midjan på mig och över huvudet på Fonzi. Men roligt hade vi!
Har man bara bra kläder så klarar man alla väder.
Zack hade svårt att komma hit i morgonens storm så då fick han stanna hemma. Hans matte undrde om han kunde komma senare men då sa jag att det då var stor risk att han skulle vara pigg när det egentligen var dags att vila och de hundarna som jag gått ut med behöver vila. Sådana störningar i rutinerna välkomnas inte.
På eftermiddagen var de stora vägarna och gångvägarna plogade så då höll vi oss till de. Då slapp hundarna t o m kall snö i pälsen.
(På torsdagkvällen kom Borka på besök och fick träffa Fonzi. Borka är en lundehund och ska få träffa de andra när Ivar är inskolad och klar i januari, sen får vi se...)
Fredag. God jul Fonzi! Lady och Zack har fortfarande en lite ansträngd relation. Bättre går det med unghundarna. Idefix har börjat förstå Ladys språk så nu på morgonkvisten kan alla grindar vara öppna och hundarna röra sig fritt. Om en stund kommer Zack, då får Lady frukost inne i sin vrå och sen sover hon på den fram tills vi kommer in från vår promenad.
[11:16] Jag vet inte vad det varit med hundarna idag, förmiddagspromenaden var en pärs. Det kändes som en måndag, när hundarna inte träffats på en hel helg. På hemvägen drog Zack så mycket för att han ville in i värmen så jag fick hålla honom kort hela vägen. Och när jag höll in honom så gick promenaden strålande, både Idefix och Fonzi skötte sig finfint. Zack är nog en av de få hundar som skulle må bra av lite amerikanisering - på med kläder och skor ba!
Väl inne har jag lyckats få rutin på det här med att duscha av hundarna snön, så det gick på fem röda. Bra att det går snabbt också så man inte torkar ut hundarnas hud för mycket. Idag blev det Arméns hudsalva på alla tassar.
[14:58] Vi har en viss ordning när vi går in från eftermiddagspromenaderna. Först Lady, som går in i sin lilla vrå i väntan på att bli avtagen selen. Sen Zack, därefter Fonzi och sist går Idefix in tillsammans med mig. Idag stördes friden på promenaden av flera faktorer: först en mötande schäfer som skulle in mot husgruppen när vi skulle ut så vi backade och tog en annan väg. Därefter hördes smällare från inte så långt avstånd och sist men inte minst så blev två av hundarna osäkra på en man som kom med så mycket kläder att man bara såg ett par solglasögon sticka ut. Lady har ju vid ett flertal tillfällen blivit attackerad och biten av just schäfrar så redan där började hon hetsa upp sig lite, och både hon och Zack reagerade negativt på smällandet. Så lagom tills vi skulle in igen var Zack rädd som en liten mus och lady upphetsad och rädd. Zack var så rädd att han inte lyssnade på mig när jag visade honom att han skulle gå bakom mig så att Lady kunde komma förbi och komma först till dörren. Självklart såg Lady att Zack gick först och omriktade all sin rädsla och energi till en ordentlig tillsägelse som Zack sen tog helt fel eftersom att han redan var rädd och inte hade en aning om vad han gjort för fel. Så det bröt m a o ut ett litet drama precis vid ingången. Suck.
Men om jag inte känt hundarna så väl och vetat vad som utlöser ett beteende hos en och som kan ge en kedjereaktion skulle jag inte kunnat hantera det hela, vilket jag naturligtvis kunde. Just nu vilar Lady efter ansträngningen och Zack springer runt och letar efter någonstans att lägga all energi som Lady utlöste. Något positivt ur det hela är ju att Zack fick utlopp för sin rädsla och inte längre bär på den inför nästa smäll. Ur rädslan föddes adrenalin och det är den kvarvarande energin som han inte vet var han ska göra av. Och just nu försöker jag komma på något bra förslag...
Om han nu inte får omrikta sin kvarvarande energi så kommer han med all säkerhet lägga den åt sidan och ta fram den nästa gång han känner för att göda konflikten mellan honom och Lady.
Ni skulle sett hur söta alla var idag på vilan. Lady låg på min vänstra sida, i mitt knä satt Idefix, Zack låg på höger sida och slickade mig ibland i ansiktet eller nosade på Lady (som inte sa ett ljud) och Fonzi låg mellan Zack och soffans hägra armstöd. M a o fick vi alla plats i soffan.
Dagarna med två viljestarka, envisa individer blir aldrig tråkiga.
Så vill jag avsluta veckan med att önska Fonzi en God Jul! Han börjar sin julledighet redan nu så nästa vecka blir det Zack, Idefix och Lady och ev. lilla Zion.
Och oj vad de såg ut när vi kom in. Zack var den enda utan snökockor runt hela tassarna och benen. Så Zack fick ligga i köket och Fonzi & Idefix var förvisade till hundrummet. Jag hämtade en hink med ljummet vatten som hjälp att ta loss all snö. Sen torkades hundarna ordentligt med handdukar innan de fick göra Zack sällskap i köket medan jag moppade golvet i hundrummet. Vi kom in ganska sent från promenaden och med allt jobb med tassar och snö så fick jag inte i mig lunch förrän efter 12 och vilan började kl 13. Men hundarna hade somnat efter äventyret redan kl. 12 så det gick ingen nöd på de. För första gången sov Idefix hela vilan. Han bara bytte plats en gång från en pläd i köket till mina fötter i soffan.
Tisdag. Viggo. Oj vilket snöväder vi har fått, det är dagar som denna som ingen kommer till eller från jobbet som de ska. Och om det ska fortsätta snöa i den här takten är vi snart insnöade hel bunten. Än så länge är det vindstilla, men man kan ju undra hur länge det håller. Idag var en av de dagar i veckan som endast Zack och Fonzi är här. Med inte så många hundar i koppel kändes det idag tryggt att ta en sväng och se hur markerna ser ut och var som går att att ta sig fram. Vi tog en skogspromenad och linorna togs fram. Det gick så bra så även om Zack verkade en aning distraherad. Om det var all intressant snö och alla underbara spår eller om det var skotten från jakterna en bit bort är svårt att säga. Zacks favoritstund på hela dagen kommer helt klart efter promenaden, när han kan bädda om sig i soffan och bara njuta av stugvärmen. Fonzi slog dövörat till idag när jag skulle kalla in honom, vilket absolut inte är vanligt. Men så är det med unghundar ibland.
På vägen hemåt kan man säga, så kom en kvinna med en Foxterrier. Jag känner henne sen tidigare då hunden hon hade med sig råkar vara min Ladys favoritkompis. Viggo är sex år och kastrerad. Hundarna fick leka en stund; Fonzi gjorde av med all extra energi han hade och Zack lekte inte lika mycket med fattade ordentligt tycke för Viggo.
När vi kom tillbaka hem så var det dags att rensa Fonzis päls från snöbollar. Eller man aknske ska säga - att hitta Fonzi i all snö! Jag fick ta duschen till hjälp så jag ska kolla efter Arméns hudsalva sen och smörja hans tassar. Ni kan ana vilka tunga steg Fonzi gick med på vägen hem. Båda hundarna hade stadigt sikte på vart de skulle, det är ett som är säkert.
Onsdag. Ivar. Idag var det ju dags för Sheltien Ivar att komma och hälsa på daghundarna. Tyvärr var vi en hund kort, idefix tog ledigt, åter imorgon. Ivar var lite försiktig och en aning ängslig så efter ett lagom stillsamt hälsande på Lunda Äng gick vi till rastgården där hundarna fick chans att hälsa mer fritt. Fonzi sprang runt runt en stund tills han insåg att ingen jagade honom. Zack sprang några vändor men nosade mest runt. Och Ivar hängde husse i hasorna och närmade sig försiktigt de andra hundarna. Sedan gick vi tillbaka in i stugvärmen. Zack gillar Ivar starkt. Han försökte få igång lite lek och Ivar svarade positivt men det bröts ändå rätt snabbt. Efter bara en kvart ungefär hade Ivar slappnat av så mycket att alla tre hundarna satt bredvid varandra i soffan. Där skulle man haft kamera. Ivar fick med sig en inskolningsfilt hem och vi ser fram emot att träffa honom igen i början av januari och vi hoppas han ska komma att trivas med oss.
Torsdag. Snöbad. Ja det är verkligen vad man kan kalla det. På förmiddagspromenad hade de knappt plogat de stora vägarna än, som tur är hade det i a f slutat snöa och vinden var stilla. Bitvis fick jag bära lilla Idefix och vägleda Fonzi genom att spåra framför honom. Snön gick till midjan på mig och över huvudet på Fonzi. Men roligt hade vi!
Har man bara bra kläder så klarar man alla väder.
Zack hade svårt att komma hit i morgonens storm så då fick han stanna hemma. Hans matte undrde om han kunde komma senare men då sa jag att det då var stor risk att han skulle vara pigg när det egentligen var dags att vila och de hundarna som jag gått ut med behöver vila. Sådana störningar i rutinerna välkomnas inte.
På eftermiddagen var de stora vägarna och gångvägarna plogade så då höll vi oss till de. Då slapp hundarna t o m kall snö i pälsen.
(På torsdagkvällen kom Borka på besök och fick träffa Fonzi. Borka är en lundehund och ska få träffa de andra när Ivar är inskolad och klar i januari, sen får vi se...)
Fredag. God jul Fonzi! Lady och Zack har fortfarande en lite ansträngd relation. Bättre går det med unghundarna. Idefix har börjat förstå Ladys språk så nu på morgonkvisten kan alla grindar vara öppna och hundarna röra sig fritt. Om en stund kommer Zack, då får Lady frukost inne i sin vrå och sen sover hon på den fram tills vi kommer in från vår promenad.
[11:16] Jag vet inte vad det varit med hundarna idag, förmiddagspromenaden var en pärs. Det kändes som en måndag, när hundarna inte träffats på en hel helg. På hemvägen drog Zack så mycket för att han ville in i värmen så jag fick hålla honom kort hela vägen. Och när jag höll in honom så gick promenaden strålande, både Idefix och Fonzi skötte sig finfint. Zack är nog en av de få hundar som skulle må bra av lite amerikanisering - på med kläder och skor ba!
Väl inne har jag lyckats få rutin på det här med att duscha av hundarna snön, så det gick på fem röda. Bra att det går snabbt också så man inte torkar ut hundarnas hud för mycket. Idag blev det Arméns hudsalva på alla tassar.
[14:58] Vi har en viss ordning när vi går in från eftermiddagspromenaderna. Först Lady, som går in i sin lilla vrå i väntan på att bli avtagen selen. Sen Zack, därefter Fonzi och sist går Idefix in tillsammans med mig. Idag stördes friden på promenaden av flera faktorer: först en mötande schäfer som skulle in mot husgruppen när vi skulle ut så vi backade och tog en annan väg. Därefter hördes smällare från inte så långt avstånd och sist men inte minst så blev två av hundarna osäkra på en man som kom med så mycket kläder att man bara såg ett par solglasögon sticka ut. Lady har ju vid ett flertal tillfällen blivit attackerad och biten av just schäfrar så redan där började hon hetsa upp sig lite, och både hon och Zack reagerade negativt på smällandet. Så lagom tills vi skulle in igen var Zack rädd som en liten mus och lady upphetsad och rädd. Zack var så rädd att han inte lyssnade på mig när jag visade honom att han skulle gå bakom mig så att Lady kunde komma förbi och komma först till dörren. Självklart såg Lady att Zack gick först och omriktade all sin rädsla och energi till en ordentlig tillsägelse som Zack sen tog helt fel eftersom att han redan var rädd och inte hade en aning om vad han gjort för fel. Så det bröt m a o ut ett litet drama precis vid ingången. Suck.
Men om jag inte känt hundarna så väl och vetat vad som utlöser ett beteende hos en och som kan ge en kedjereaktion skulle jag inte kunnat hantera det hela, vilket jag naturligtvis kunde. Just nu vilar Lady efter ansträngningen och Zack springer runt och letar efter någonstans att lägga all energi som Lady utlöste. Något positivt ur det hela är ju att Zack fick utlopp för sin rädsla och inte längre bär på den inför nästa smäll. Ur rädslan föddes adrenalin och det är den kvarvarande energin som han inte vet var han ska göra av. Och just nu försöker jag komma på något bra förslag...
Om han nu inte får omrikta sin kvarvarande energi så kommer han med all säkerhet lägga den åt sidan och ta fram den nästa gång han känner för att göda konflikten mellan honom och Lady.
Ni skulle sett hur söta alla var idag på vilan. Lady låg på min vänstra sida, i mitt knä satt Idefix, Zack låg på höger sida och slickade mig ibland i ansiktet eller nosade på Lady (som inte sa ett ljud) och Fonzi låg mellan Zack och soffans hägra armstöd. M a o fick vi alla plats i soffan.
Dagarna med två viljestarka, envisa individer blir aldrig tråkiga.
Så vill jag avsluta veckan med att önska Fonzi en God Jul! Han börjar sin julledighet redan nu så nästa vecka blir det Zack, Idefix och Lady och ev. lilla Zion.
onsdag 16 december 2009
Ivar på besök.
Idag kom Ivar och hälsade på. Efter en snabb hälsning på Lunda äng gick vi till rastgården där hundarna fick vänja sig vid varandra under mindre kopplade omständigheter. Efter en stund vågade sig Ivar fram och nosa där de andra hade varit men någon hetsig lek blev det inte. Sedan promenerade vi in mot stugvärmen och visst ville Ivar med in! Han var nästan först till dörren.
Lika försiktig inomhus som utomhus höll sig Ivar mest runt husse. Zack som verkligen fattat tycke för denna sheltie på 2,5 år gjorde sina försök att få igång lite lek. Ivar svarade positivt men leken kom aldrig igång.
Ivar slappande av så mycket att alla tre hundarna satt mellan mig och Ivars husse i soffan. Det är egentligen en tvåsitssoffa så ni kan tänka er!
Vi välkomnar gladeligen Ivar på inskolning i början av januari!
Lika försiktig inomhus som utomhus höll sig Ivar mest runt husse. Zack som verkligen fattat tycke för denna sheltie på 2,5 år gjorde sina försök att få igång lite lek. Ivar svarade positivt men leken kom aldrig igång.
Ivar slappande av så mycket att alla tre hundarna satt mellan mig och Ivars husse i soffan. Det är egentligen en tvåsitssoffa så ni kan tänka er!
Vi välkomnar gladeligen Ivar på inskolning i början av januari!
måndag 14 december 2009
Praktik eller prao?
Om du funderar på att söka praktik eller prao hos hemmahunddagiset så tänk över dessa punkter först:
Är du inte lika modig, släng iväg ett mail till freedomdogs@live.se så svarar jag så fort jag kan.
Mvh Camilla & personalhunden Lady
- Din egen hund kan inte följa med dig till hemmahunddagiset.
- Orkar du gå sammanlagt 2 timmar på promenad per dag? I ur och skur, snöoväder som regn. Kläder efter väder gäller och under en promenad finns ingen chans att springa hem eller tillbaka och hämta något.
- Ingen hund väger över 20 kg men de har mycket egen vilja och styrka när de väl vill något. Om en hund inte gör som du vill på promenad, har du det tålamod som krävs? Inga hårda metoder är tillåtna över huvud taget, den som höjer rösten, handen eller rycker i kopplet kan få allt från en varning och goda råd till en utvisning och inte få komma tillbaka.
- Hundarna sover mycket, det är m a o inte bara lek och kul hela dagarna, mitt på dagen sover hundarna minst 2 timmar då ingen får yttra ett enda ord. Sammanlagt sover hundarna ca 5-6 timmar per dag. Det finns gott om tid för läxläsning eller korsord (eller för den som är intresserad att lära sig mer om hundar, kurser eller hundträning från mig).
- Eftersom att det är ett hemmahunddagis med ganska få hundar och jag håller hårt på rutiner så gäller det att passa tider, och det finns ingen möjlighet att avvika eller ta en "paus" från hundarna på hela dagen.
- När du läst ovanstående så förstår du säkert att det inte är tal om att gå och handla under lunchen eller kila ut och ta ett telefonsamtal. Det är m a o matlåda som gäller, eller om du är vegetarian så kan du betala en slant och äta den mat jag lagar vilket bestäms från dag till dag och kan bli allt från pannkaka eller omelett till en riktig quorngryta.
- Jag (Camilla) älskar att prata om hundar, hundspråk i gruppen mm, står du ut med det?
- Några positiva inslag är att det som sagt finns tid för läxläsning eller att lära sig mer om hundar eller att ha eget företag. Om du behöver ledigt någon dag för t.ex. läkarbesök eller annat så finns möjlighet att byta dagtidsjobb mot att assistera på någon kurs en lördag, söndag eller kväll, t.ex. hundmöteskurs eller valpkurs.
Är du inte lika modig, släng iväg ett mail till freedomdogs@live.se så svarar jag så fort jag kan.
Mvh Camilla & personalhunden Lady
Vecka 50 - idefix finner sig till rätta.
Den gågna veckan (7-11/12) har Idefix funnit sig än mer till rätta. Han har slutat dra i koppel och försöka leka utomhus, i stort sett...
I torsdags var det fint väder så vi tog en skogspromenad jag, Zack & Fonzi. Då lät jag Zack bestämma vägen. Det är alltid lika kul att se när en hund upptäcker att den är just han som väljer väg. Det brukar uppdagas genom att jag konsekvent dirigerar den/de andra hunden/-arna i hans riktning. Den hunden som får leda vägen blir alltid riktigt mentalt trött efteråt. När Zack får välja väg så brukar han gå i en cirkel som på nått sätt alltid leder hem igen. Upp på bergskrön, och nerför, hur då Zack? Ja det får han lista ut. Om han väljer en väg som är omöjlig för mig så kallar jag tillbaka honom och säger med uppgiven gest "det går inte". Då brukar han stå still en stund, kanske sätta sig, och sen faktiskt ta en annan väg. Att räkna ut hur man tar sig uppför, nerför eller runt ett hinder så att alla klarar det tar på krafterna.
I tisdags tog Jesper emot Zack & Fonzi, det gick hur bra som helst. De känner honom vid det här laget. I fredags tog Jesper tillsammans med min far emot alla tre hundarna och de var även tvugna att gå promenaden eftersom att jag hade en läkartid vid elva-tiden. Det blev lek i rastgård en stund och sen en promenad i närheten av Gravfältet. Eftermiddagspromenaden i stort sett uteblev eftersom att hundarna var så pass trötta när jag kom vid tolv att de sov till kl 16.
I torsdags var det fint väder så vi tog en skogspromenad jag, Zack & Fonzi. Då lät jag Zack bestämma vägen. Det är alltid lika kul att se när en hund upptäcker att den är just han som väljer väg. Det brukar uppdagas genom att jag konsekvent dirigerar den/de andra hunden/-arna i hans riktning. Den hunden som får leda vägen blir alltid riktigt mentalt trött efteråt. När Zack får välja väg så brukar han gå i en cirkel som på nått sätt alltid leder hem igen. Upp på bergskrön, och nerför, hur då Zack? Ja det får han lista ut. Om han väljer en väg som är omöjlig för mig så kallar jag tillbaka honom och säger med uppgiven gest "det går inte". Då brukar han stå still en stund, kanske sätta sig, och sen faktiskt ta en annan väg. Att räkna ut hur man tar sig uppför, nerför eller runt ett hinder så att alla klarar det tar på krafterna.
I tisdags tog Jesper emot Zack & Fonzi, det gick hur bra som helst. De känner honom vid det här laget. I fredags tog Jesper tillsammans med min far emot alla tre hundarna och de var även tvugna att gå promenaden eftersom att jag hade en läkartid vid elva-tiden. Det blev lek i rastgård en stund och sen en promenad i närheten av Gravfältet. Eftermiddagspromenaden i stort sett uteblev eftersom att hundarna var så pass trötta när jag kom vid tolv att de sov till kl 16.
fredag 4 december 2009
Vecka 49 - Inskolning och årstidväxling.
Den här veckan har vi haft Idefix på inskolning. Som alltid är sånt en källa till mer kunskap om hundens beteende och relationer. Zack & Fonzis starka band blir tydligare med nykomlingar i närheten och det är alltid lika härligt att se hur snabbt de ändå välkomnar den nya. Att se sunda och språksäkra hundar bygga nya relationer till andra hundar borde vara det som inspirerar oss hundägare när vi bygger en relation till en ny valp eller vuxen hund. Tålamod och att bjuda på sig själv beskriver den process som jag har lyckan att få vara med om. Vilka verktyg använder då Zack sig av när han "uppfostrar" två ynglingar? Avledning i form av lek och smarta knep. Det tillsammans med texten i rött verkar vara allt han behöver.
Ett annorlunda inslag under veckan bjöd oss i onsdags. En fågel, förmodligen skadad, satt utanför en port och bara väntade.. på vad vet vi inte men alla påverkades vi av det lilla livet. Hundarna var nyfikna men efter att jag hade lyckats backa ifrån med allihopa började de reagera bortom första jaktinstinkten. Zack blev osäker och tycktes tänka: "Ska han bara sitta där? Eller anfaller han närsomhelst". Idefix glömde snart bort att den fanns och fågelhunden Fonzi, han satte sig ned och tittade på fågeln och tycktes tänka: "Vad gör man med en fågel som inte flyger iväg?"
Relationen mellan Zack och Lady har varit lite kärv på sistonde. Zack har inte kunnat låta bli att reta Lady när hennes grind har varit stängd och verkligen lyckats reta gallfeber på henne. I en veckas tid har han varit hennes hackkyckling och jag har många gånger funderat på om det gap mellan de någonsin skulle kunna minska.
Och så kom den här veckan... Som från ingenstans tycks Zack ha beslutat sig för att inte längre vara rädd för Lady, han har ignorerat henne men vänt bort blicken inomhus vilket har lett till att hon gjort detsamma. Utomhus drar han fortfarande i koppel när hon är med, men spänningen har släppt. Jag behöver inte längre skära atmosfären med en klotång. Rätt som det är kommer jag på de med att stå bredvid varandra medan den ene nosar på något eller slår en drill.
En roll i det hela, en ganska stor roll, tror jag spelas av det faktum att Zack fick tänka lite i helgen då hans matte var ute och spårade med honom. Han har helt enkelt ingen överskottenergi att lägga på att göda en konflikt som egentligen inte finns.
Veckans svåraste tillfällen att hålla sig för skratt...
...har varit när Fonzi försöker dricka ur pölar utomhus men blir förvånad när han upptäcker att vattnet är hårt. Stackars vattenhund.
...och när alla tre hundar leker i soffan och Idefix liksom försvinner under Fonzi eller när Fonzi och Idefix leker brottning och Idefix är ovanpå Fonzi. Kodak-moments.
Ett annorlunda inslag under veckan bjöd oss i onsdags. En fågel, förmodligen skadad, satt utanför en port och bara väntade.. på vad vet vi inte men alla påverkades vi av det lilla livet. Hundarna var nyfikna men efter att jag hade lyckats backa ifrån med allihopa började de reagera bortom första jaktinstinkten. Zack blev osäker och tycktes tänka: "Ska han bara sitta där? Eller anfaller han närsomhelst". Idefix glömde snart bort att den fanns och fågelhunden Fonzi, han satte sig ned och tittade på fågeln och tycktes tänka: "Vad gör man med en fågel som inte flyger iväg?"
Relationen mellan Zack och Lady har varit lite kärv på sistonde. Zack har inte kunnat låta bli att reta Lady när hennes grind har varit stängd och verkligen lyckats reta gallfeber på henne. I en veckas tid har han varit hennes hackkyckling och jag har många gånger funderat på om det gap mellan de någonsin skulle kunna minska.
Och så kom den här veckan... Som från ingenstans tycks Zack ha beslutat sig för att inte längre vara rädd för Lady, han har ignorerat henne men vänt bort blicken inomhus vilket har lett till att hon gjort detsamma. Utomhus drar han fortfarande i koppel när hon är med, men spänningen har släppt. Jag behöver inte längre skära atmosfären med en klotång. Rätt som det är kommer jag på de med att stå bredvid varandra medan den ene nosar på något eller slår en drill.
En roll i det hela, en ganska stor roll, tror jag spelas av det faktum att Zack fick tänka lite i helgen då hans matte var ute och spårade med honom. Han har helt enkelt ingen överskottenergi att lägga på att göda en konflikt som egentligen inte finns.
Veckans svåraste tillfällen att hålla sig för skratt...
...har varit när Fonzi försöker dricka ur pölar utomhus men blir förvånad när han upptäcker att vattnet är hårt. Stackars vattenhund.
...och när alla tre hundar leker i soffan och Idefix liksom försvinner under Fonzi eller när Fonzi och Idefix leker brottning och Idefix är ovanpå Fonzi. Kodak-moments.
Fredag - Fredagsmys.
Fredagsmys
[08:07] Morgonen har gått bra hittills. Än har bara Idefix och Fonzi gjort Lady sällskap. Idag är hundarna trötta. Lekepisoderna går att bryta rätt snabbt och det är tugga på tuggben som gäller. Idefix visar sig vara en tuff liten krabat, han är inte lite fräck som tar Fonzis ben varje gång han lyckats få tag i ett. "Gräset är alltid grönare..." Jag var lite på min vakt i början eftersom att jag vet att konflikter ofta startar över tillgångar såsom tuggben och godis. Men Fonzi ger frivilligt ifrån sig benet varje gång till idefix, han ligger hellre och vilar utan än att starta ett gräl. Än så länge... Om de börjar bråka så tar jag bort benen helt enkelt.
[08:45] Zack kom för 10 min sen. Ingen lekhälsning idag, bara lite svansvift och mest hälsa på mig. Sen hittade han ett ben han ville ha, han sa ifrån till Idefix när Idefix försökte det knep som funkade på Fonzi. Nu ligger alla tre hundarna och vilar med bara någon decimeter mellan varandra. Det är verkligen fredag.
[11:36] Lunch och hundarna vilar. Zack är inte så mycket på lekhumör idag utan är där jag är medan han låter Idefix och Fonzi leka för sig själva. Första dagen skulle han nog visa lite hur man gör, men det behövs inte nu. Fonzi är ingen trotsig unghund idag utan mycket följsam och väluppfostrad. Det känns som om åtminstonde en del av allt jag försökt jobba in de senaste veckorna äntligen börjar lägga sig. Det främsta framsteget är väl att det för det mesta går att bryta både lek i koppel och inne med ett "Nu räcker det". Jag kortar kopplet för den hund som tar initiativ till lek på promenad och i början fick jag korta Fonsiz jag vet inte hut många gånger, men igår och idag har det räckt med en gång och sen har det varit bra. Även Idefix verkar ha förstått det här. Jag kortade hans koppel endast 2 gånger idag jämfört med nästan 2o ggr i måndags och tisdags.
Jag vet inte om det beror på det snöblandade regnet eller den frysta marken eller att det är fredag (det kan ju inte vara jag som gör något rätt) men dagens långpromenad var ytterst angenäm. Vilket var skönt eftersom att det var så halt.
[15:50] Igår fick vi hem lite nya hundspel - d v s Nina O aktivitetsleksaker. Jag hade beställt Dog trubble och Dog fighter. De visde sig vara mer lika varandra än jag först insett, men det gör inget, då kan jag lägga undan den ena till dess att den första blir utsliten. När Lady provade Dog trubble igår kväll tog det inte lång tid för henne att förstå hur det gick till. Zack är den av daghundarna som förstår bäst men inte helt. Fozi bara tuggar på allt, han är egentligen trött och borde tugga på ett ben istället för på spelet. Men rätt som det är så klarar han det så jag låter honom hålla på en stund till. Jag hade också beställt en gummigrej som jag trodde skulle tåls att tugga på, men icke... så den får bara Zack och Lady använda, lilla Idefix har för liten mun.
Med i paketet låg också fyra reflexkragar som jag ska ha på hundarna när vi går på e.m.-promenad. Det är bara Lady och Zack som har reflex på sina täcken.
Strax ska Zack gå hem, sen är det dags att varva ned och vila för de andra.
[08:07] Morgonen har gått bra hittills. Än har bara Idefix och Fonzi gjort Lady sällskap. Idag är hundarna trötta. Lekepisoderna går att bryta rätt snabbt och det är tugga på tuggben som gäller. Idefix visar sig vara en tuff liten krabat, han är inte lite fräck som tar Fonzis ben varje gång han lyckats få tag i ett. "Gräset är alltid grönare..." Jag var lite på min vakt i början eftersom att jag vet att konflikter ofta startar över tillgångar såsom tuggben och godis. Men Fonzi ger frivilligt ifrån sig benet varje gång till idefix, han ligger hellre och vilar utan än att starta ett gräl. Än så länge... Om de börjar bråka så tar jag bort benen helt enkelt.
[08:45] Zack kom för 10 min sen. Ingen lekhälsning idag, bara lite svansvift och mest hälsa på mig. Sen hittade han ett ben han ville ha, han sa ifrån till Idefix när Idefix försökte det knep som funkade på Fonzi. Nu ligger alla tre hundarna och vilar med bara någon decimeter mellan varandra. Det är verkligen fredag.
[11:36] Lunch och hundarna vilar. Zack är inte så mycket på lekhumör idag utan är där jag är medan han låter Idefix och Fonzi leka för sig själva. Första dagen skulle han nog visa lite hur man gör, men det behövs inte nu. Fonzi är ingen trotsig unghund idag utan mycket följsam och väluppfostrad. Det känns som om åtminstonde en del av allt jag försökt jobba in de senaste veckorna äntligen börjar lägga sig. Det främsta framsteget är väl att det för det mesta går att bryta både lek i koppel och inne med ett "Nu räcker det". Jag kortar kopplet för den hund som tar initiativ till lek på promenad och i början fick jag korta Fonsiz jag vet inte hut många gånger, men igår och idag har det räckt med en gång och sen har det varit bra. Även Idefix verkar ha förstått det här. Jag kortade hans koppel endast 2 gånger idag jämfört med nästan 2o ggr i måndags och tisdags.
Jag vet inte om det beror på det snöblandade regnet eller den frysta marken eller att det är fredag (det kan ju inte vara jag som gör något rätt) men dagens långpromenad var ytterst angenäm. Vilket var skönt eftersom att det var så halt.
[15:50] Igår fick vi hem lite nya hundspel - d v s Nina O aktivitetsleksaker. Jag hade beställt Dog trubble och Dog fighter. De visde sig vara mer lika varandra än jag först insett, men det gör inget, då kan jag lägga undan den ena till dess att den första blir utsliten. När Lady provade Dog trubble igår kväll tog det inte lång tid för henne att förstå hur det gick till. Zack är den av daghundarna som förstår bäst men inte helt. Fozi bara tuggar på allt, han är egentligen trött och borde tugga på ett ben istället för på spelet. Men rätt som det är så klarar han det så jag låter honom hålla på en stund till. Jag hade också beställt en gummigrej som jag trodde skulle tåls att tugga på, men icke... så den får bara Zack och Lady använda, lilla Idefix har för liten mun.
Med i paketet låg också fyra reflexkragar som jag ska ha på hundarna när vi går på e.m.-promenad. Det är bara Lady och Zack som har reflex på sina täcken.
Strax ska Zack gå hem, sen är det dags att varva ned och vila för de andra.
torsdag 3 december 2009
Torsdag - Passivitetsträning.
Passivitetsträning.
[9.40] Det har tagit hela morgonen att passivitetsträna lilla Idefix inomhus. Jag går inte ut på promenad förrän han varvat ned. Den här promenaden förväntar jag mig ska gå som smort, jag orkar inte lekhyss idag.
[11.20] Idag prioriteras som sagt passivitetsträning. Förmiddagspromenaden gick i skogarna och Zack fick springa i lina. Han var så nöjd. Han fick i stort sett bestämma vilken väg vi skulle ta, han tog en välbekant runda och efter en timme hade han stannat vid en av de platser där vi brukar koppla för att gå hemåt. Så då gjorde vi det. Medan vi kopplade om och jag ordande linan så kom en karl gående, utan hund, och han blev utskälld må ni tro. Fonzi ställde sig längst fram och skällde. Zack satte sig vid min sida och morrade lite dovt och Idefix visse inte riktigt vart han skulle ta vägen. Karln fortsatte sin promenad förbi utan att titta på hundarna men utan att bli rädd eller reagera starkt på annat sätt. Det kändes bra. Ganska snabbt gick det dock att bryta och hundarna bara tittade. Promenaden gick i övrigt mycket bättre idag. Idefix skötte sig strålande måste jag ändå säga. Fonzi likaså. EN gång ville de rumla runt ordentligt men det bröt jag snabbt och sen var det bra med det.
Just nu leker hundarna för fullt. Snart dags att avbryta hör jag på Zack.
[11:35] Nu ligger alla tre och vilar (Lady är i sitt andra hem idag), jag hoppas Idefix kan ligga kvar medan jag reser mig och gör lunch.
[Efter stängning] Vilan gick jättebra idag. Det dröjde inte lång stund innan Idefix hade hittat en bra plats och låg och snusade som de andra. Eftermiddagspromenaden blev kort p.g.a. jakt i skogen som skrämde slag på Zack. När Idefix hade gått fick Zack & Fonzi gå med till Jordbro centrum därjag behövde hämta ut ett paket. Här talar vi miljöträning. Zack gick hem strax efter det och Fonzi var helt slut när vi kom tillbaka. Han märkte knappt när hans matte kom, så djupt sov han. Imorgon blir en dag med mycket mental vila, det ska jag se till. Det behöver de så att de inte sover bort hela helgen sen, denna vecka har varit tuff.
[9.40] Det har tagit hela morgonen att passivitetsträna lilla Idefix inomhus. Jag går inte ut på promenad förrän han varvat ned. Den här promenaden förväntar jag mig ska gå som smort, jag orkar inte lekhyss idag.
[11.20] Idag prioriteras som sagt passivitetsträning. Förmiddagspromenaden gick i skogarna och Zack fick springa i lina. Han var så nöjd. Han fick i stort sett bestämma vilken väg vi skulle ta, han tog en välbekant runda och efter en timme hade han stannat vid en av de platser där vi brukar koppla för att gå hemåt. Så då gjorde vi det. Medan vi kopplade om och jag ordande linan så kom en karl gående, utan hund, och han blev utskälld må ni tro. Fonzi ställde sig längst fram och skällde. Zack satte sig vid min sida och morrade lite dovt och Idefix visse inte riktigt vart han skulle ta vägen. Karln fortsatte sin promenad förbi utan att titta på hundarna men utan att bli rädd eller reagera starkt på annat sätt. Det kändes bra. Ganska snabbt gick det dock att bryta och hundarna bara tittade. Promenaden gick i övrigt mycket bättre idag. Idefix skötte sig strålande måste jag ändå säga. Fonzi likaså. EN gång ville de rumla runt ordentligt men det bröt jag snabbt och sen var det bra med det.
Just nu leker hundarna för fullt. Snart dags att avbryta hör jag på Zack.
[11:35] Nu ligger alla tre och vilar (Lady är i sitt andra hem idag), jag hoppas Idefix kan ligga kvar medan jag reser mig och gör lunch.
[Efter stängning] Vilan gick jättebra idag. Det dröjde inte lång stund innan Idefix hade hittat en bra plats och låg och snusade som de andra. Eftermiddagspromenaden blev kort p.g.a. jakt i skogen som skrämde slag på Zack. När Idefix hade gått fick Zack & Fonzi gå med till Jordbro centrum därjag behövde hämta ut ett paket. Här talar vi miljöträning. Zack gick hem strax efter det och Fonzi var helt slut när vi kom tillbaka. Han märkte knappt när hans matte kom, så djupt sov han. Imorgon blir en dag med mycket mental vila, det ska jag se till. Det behöver de så att de inte sover bort hela helgen sen, denna vecka har varit tuff.
onsdag 2 december 2009
Onsdag - lekhysteri & skotträdsla.
Lekhysteri och skotträdsla.
Ja det sammanfattar förmiddagen ganska bra. Idefix börjar ta för sig mer i lekarna och Zack gör sitt bästa för att vara lekfarbror, en sån som ser till att leken håller sig på en bra nivå. Tyvärr tog det ännu längre tid idag för Idefix att förstå att det var promenad och inte lek som gällde. Vi tillryggalade endats 1/3 av den normala sträckan för en f.m.-promenad. Jag insåg ganska tidigt att det inte var lönt att gå, gå, gå, så vi satte kurs mot hundrastgården. Ni som har hundar här vet ju var den ligger och det tog ½timme att bara gå dit. Vi tog visserligen en liten omväg för att ha gott om utrymme på sidorna vid ev. hundmöten (som klarades av galant). Hundarna sprang och sprang i 20 min i rastgården. Superkul hade dom. Zack tröttnade först, det var ju så kallt idag. -6 grader fortfarande när vi gick ut kl. 9:30. Sen tog det en halvtimme hem igen. Som vanligt fick Fonzi unghundsfnatt, samtidigt som det började höras skott från skogarna. Jag satte mig ner på gräset med Zack och så fort jag märkte en paus i Fonzis och Idefix lekförsök så kallade jag på Fonzi. Han fick visserligen fnatt, men han hade tydligen ingen större lust att dela det fnattet med Idefix. Här såg jag något positivt i all hysteri, istället för att börja bråka (som man kan förvänta sig av två hormonstinna tonåringar) så försökte Fonzi avleda Idefix med lek precis som Zack alltid gör med honom.
Nu är det lunch och Fonzi har precis blivit hämtad tidigt idag. Zack tuggar på ett ben, likaså Lady och Idefix ligger med huvudet på armarna och vilar mot mina fötter.
Det är kul att Fonzi kommer så bra överens med Idefix och att alla leker så bra. Det verkar vara "lika barn leka bäst" som gäller. Men jag måste medge att det börjar kännas tungt med 2 unghundar i samma grupp. Idefix ger sig aldrig. Han lugnar aldrig ner sig mer än 1/10 sekund. och all eloge till Fonzi för att han är så duktig, och jag förstår att han till slut faller till föga för frestelsen att springa runt med Idefix även i koppel. Han är ju trots allt bara 8 mån gammal.
Idag lät jag de ju springa av sig massor i rastgården, hoppas att det blir lite lugnare imorgon. Idefix passar så bra här att det vore synd att säga Nej bara p.g.a. hans iver som aldrig tar slut.
I eftermiddag väntar "eldprovet". Idefix ska för första gången gå e.m.promenad med oss, d v s med Lady.
[15:18]
Eftermiddagspromenaden gick rätt bra. Förmodligen tack vare att Idefix har låtit Lady vara ifred i sin hörna inomhus så kände hon inget behov av att säga åt honom på skarpen. Hon morrade lite när han ville lukta i rumpan, men när han gjorde lekinvit så viftade hon bara på svansen. Det betyder att just den lekinviten var hundspråk för att blidka lady, vilket lyckades.
Denna promenad blev dock en aning kort. Nästan direkt vi kom utanför dörren hördes skott från skogen och både lady och Zack tvekade. Lady tycktes skaka av sig obehaget ganska snabbt ändå (åldern?) men Zack ville bara in in in. Så när alla gjort sitt så gick vi hemåt.
När Idefix gått så lekte jag och Zack en stund, Lady fick Tornadon att sysselsätta sig med, och nu sover båda sött.
Ja det sammanfattar förmiddagen ganska bra. Idefix börjar ta för sig mer i lekarna och Zack gör sitt bästa för att vara lekfarbror, en sån som ser till att leken håller sig på en bra nivå. Tyvärr tog det ännu längre tid idag för Idefix att förstå att det var promenad och inte lek som gällde. Vi tillryggalade endats 1/3 av den normala sträckan för en f.m.-promenad. Jag insåg ganska tidigt att det inte var lönt att gå, gå, gå, så vi satte kurs mot hundrastgården. Ni som har hundar här vet ju var den ligger och det tog ½timme att bara gå dit. Vi tog visserligen en liten omväg för att ha gott om utrymme på sidorna vid ev. hundmöten (som klarades av galant). Hundarna sprang och sprang i 20 min i rastgården. Superkul hade dom. Zack tröttnade först, det var ju så kallt idag. -6 grader fortfarande när vi gick ut kl. 9:30. Sen tog det en halvtimme hem igen. Som vanligt fick Fonzi unghundsfnatt, samtidigt som det började höras skott från skogarna. Jag satte mig ner på gräset med Zack och så fort jag märkte en paus i Fonzis och Idefix lekförsök så kallade jag på Fonzi. Han fick visserligen fnatt, men han hade tydligen ingen större lust att dela det fnattet med Idefix. Här såg jag något positivt i all hysteri, istället för att börja bråka (som man kan förvänta sig av två hormonstinna tonåringar) så försökte Fonzi avleda Idefix med lek precis som Zack alltid gör med honom.
Nu är det lunch och Fonzi har precis blivit hämtad tidigt idag. Zack tuggar på ett ben, likaså Lady och Idefix ligger med huvudet på armarna och vilar mot mina fötter.
Det är kul att Fonzi kommer så bra överens med Idefix och att alla leker så bra. Det verkar vara "lika barn leka bäst" som gäller. Men jag måste medge att det börjar kännas tungt med 2 unghundar i samma grupp. Idefix ger sig aldrig. Han lugnar aldrig ner sig mer än 1/10 sekund. och all eloge till Fonzi för att han är så duktig, och jag förstår att han till slut faller till föga för frestelsen att springa runt med Idefix även i koppel. Han är ju trots allt bara 8 mån gammal.
Idag lät jag de ju springa av sig massor i rastgården, hoppas att det blir lite lugnare imorgon. Idefix passar så bra här att det vore synd att säga Nej bara p.g.a. hans iver som aldrig tar slut.
I eftermiddag väntar "eldprovet". Idefix ska för första gången gå e.m.promenad med oss, d v s med Lady.
[15:18]
Eftermiddagspromenaden gick rätt bra. Förmodligen tack vare att Idefix har låtit Lady vara ifred i sin hörna inomhus så kände hon inget behov av att säga åt honom på skarpen. Hon morrade lite när han ville lukta i rumpan, men när han gjorde lekinvit så viftade hon bara på svansen. Det betyder att just den lekinviten var hundspråk för att blidka lady, vilket lyckades.
Denna promenad blev dock en aning kort. Nästan direkt vi kom utanför dörren hördes skott från skogen och både lady och Zack tvekade. Lady tycktes skaka av sig obehaget ganska snabbt ändå (åldern?) men Zack ville bara in in in. Så när alla gjort sitt så gick vi hemåt.
När Idefix gått så lekte jag och Zack en stund, Lady fick Tornadon att sysselsätta sig med, och nu sover båda sött.
tisdag 1 december 2009
Tisdag - Nej-kärring.
Nej-kärring.
Ja det är vad jag känner mig som idag. Jag undviker att använda det ordet och har bara några få saker som är absolut förbjudna. En av de är att leka på promenad. Och ni kan ju tänka er hur första promenaden med två unghundar ser ut.
Men jag måste säga att jag är stolt över Fonzi. Idag har jag sett skymten av den underbara hund han kan bli som vuxen. Det gäller bra att kämpa på.
Idag tog det idefix en halvtimme att förstå att det var promenad och inte hopp och lek hela tiden. Fonzi var lugn som en filbunke och började inte testa förrän i slutet av promenaden, men jag var beredd. Jag smackade, kastade lite godis för att avbryta och sen höll jag in både Fonzi och idefix tills de lugnat ner sig, och gjorde sedan om proceduren tre-fyra gånger innan de förstått.
En gång är ingen gång, två gånger anas en trend, tre gånger blir en livsstil.
De sista 50 m hem som annars brukar vara tuffast gick jättebra. Detta trots att vi gick rakt in i en karl runt ett hörn. Som tur var så backade han och tog en lov och när jag sa "Zack, alla som kommer runt hörn vill inte hälsa" så log han.
Det är så olika hur folk reagerar, jag har lärt mig att anta att alla som inte har en hund med sig är hundrädda så naturligtvis har jag en procedur för det här med. En positiv sådan.
Just nu äter jag lunch och Idefix sitter vid dörren, han gick ju hem ungefär den här tiden igår. Han får sitta där så länge han inte gnäller eller skäller. När det blir vila om en stund går vi alla in i hundrummet ändå.
Ja det är vad jag känner mig som idag. Jag undviker att använda det ordet och har bara några få saker som är absolut förbjudna. En av de är att leka på promenad. Och ni kan ju tänka er hur första promenaden med två unghundar ser ut.
Men jag måste säga att jag är stolt över Fonzi. Idag har jag sett skymten av den underbara hund han kan bli som vuxen. Det gäller bra att kämpa på.
Idag tog det idefix en halvtimme att förstå att det var promenad och inte hopp och lek hela tiden. Fonzi var lugn som en filbunke och började inte testa förrän i slutet av promenaden, men jag var beredd. Jag smackade, kastade lite godis för att avbryta och sen höll jag in både Fonzi och idefix tills de lugnat ner sig, och gjorde sedan om proceduren tre-fyra gånger innan de förstått.
En gång är ingen gång, två gånger anas en trend, tre gånger blir en livsstil.
De sista 50 m hem som annars brukar vara tuffast gick jättebra. Detta trots att vi gick rakt in i en karl runt ett hörn. Som tur var så backade han och tog en lov och när jag sa "Zack, alla som kommer runt hörn vill inte hälsa" så log han.
Det är så olika hur folk reagerar, jag har lärt mig att anta att alla som inte har en hund med sig är hundrädda så naturligtvis har jag en procedur för det här med. En positiv sådan.
Just nu äter jag lunch och Idefix sitter vid dörren, han gick ju hem ungefär den här tiden igår. Han får sitta där så länge han inte gnäller eller skäller. När det blir vila om en stund går vi alla in i hundrummet ändå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
