Vecka 1 - nästintill hundtomt.

Måndag. Högvarv. Ingen Idefix men väl två energiska hundar. De har inte glömt det de lärt sig, snarare tvärtom, men allt är bara så himla kul. Om du frågar dom. Allt är nytt, fast bekant och så himla intressant.
Jo en sak hade iaf Zack glömt, att vi inte hälsar på andra hundar på promenad. Tidigt på förmiddagspromenaden gick vi förbi en svart labrador och jag bytte några hastiga ord med ägarinnan så att vi var ense om vem som skulle vika åt vilket håll och det tog Zack som ett varsågod. Tydligen.
Så på vägen hem när grannen kom ut ur husgruppen med sin schäfertik så tog jag ingen omväg som jag brukar vilja göra utan koncentrerade mig på att stanna kvar och sätta hundarna och titta på när de passerade. Sedan använde jag mig att "här går vi"-ljudet och så fick hundarna gå fint en bra bit tills vi nä'stan var vid vår dörr. Båda behövde det. Och det passade bra eftersom att grannen tränade fotgående och lite annat medan hon passerade så hon höll sin hunds intresse borta. Perfekt tillfälle att träna för alla och envar.

Tisdag. Lyxliv. Idag jobbar många halvdag och vi stänger kl 15. Så idag var det bara Fonzi som gjorde Lady sällskap. Vilket lyxliv för Lady. Fonzi är ju hennes favorit så hon var med oss hela dagen (annars brukar hon vilja gå undan och vila ifred mycket). Nja ok, inte hela dagen, hon hade ingen lust att gå förmiddagens långpromenad så då slapp hon. Vi råkade på flera hundmöten idag och båda var mycket duktiga. Lady har en förmåga att omrikta sin surhet på någon hund i gruppen om vi råkar på någon som hon inte är så förtjust i. Idag råkade vi på en shi tzu (någon med så mycket hår kan man ju bara inte läsa!) och lady skällde lite, men inte fick hon någon respons så då skällde hon på Fonzi. Oj vad han blev förvånad, om de hade kunnat tala kan jag ge mig sjutton på att samtalet hade låtit såhär:
Lady: voff, voff!
Fonzi (mycket förvånad): Vad håller du på med? Skäller du på mig?
Lady: Öh... jag vet inte. Ursäkta.
Det var ungefär det man kunde tolka ur deras båda kroppsspråk.

Och vet ni vad? Fonzi fick åka buss idag med mig, och han var hur duktig som helst.

Onsdag. Trettondagsafton.

Torsdag. Ivars första dag. Ja idag välkomnade vi Ivar till gruppen. Mycket till grupp är det inte idag, bara Ivar & Zack. Fonzi blev ledig i sista minuten, Idefix kommer först på måndag och Lady är ju bara här tre dagar i veckan.
Som alltid är det förvirrande för en ny hund första dagen. På promenaden tog det en halvtimme innan Ivar slappnade av någorlunda, men eftersom att han aldrig gått varken med oss eller den vägen förr så höll han hela tiden reda på vilket håll vi kom ifrån. Största delen av promenaden fick Zack gå lös i lina (vilken lycka!) men Ivar som hade halsband idag fick gå i koppel. På vägen tillbaka ville han verkligen in och han gjorde mig och Zack sällskap i soffan en stund innan det var dags för mig att värma min lunch. Nu ligger han på en bädd (den mest populära platsen) inte långt från mig, ömsom tittar han på mig och ömsom lägger han ned huvudet och vilar med en suck. Om en timme är det dags för honom att gå hem men imorgon får han vara med på vilan också.
Hur reagerar Zack då? Jo han vart helt överlycklig när Ivar kom och han gjorde upprepade lekinviter både före och efter pormenaden, men språksäker och hänsynsfull som han är förstår han att Ivar inte har lust så nu ligger han på sin favoritplats i soffan.

Fredag. Kamratskap. Idag var Ivars andra dag. Fonzi blev ledig även idag, vilken lyxig långhelg han får. Jag tog med Zack ut för att möta upp Ivar på morgonen, han skällde så dant igår så det var lika bra. Han har inte vant sig vid nya hallgrinden ännu. Och vilket skutt Ivar tog när han såg Zack, han blev riktigt glad och Zack blev överlycklig över detta glada återseende så han blev lite för på för Ivars smak. Väl inne så mötte oss ännu en glad överraskning, inget skällande från Lady. Hon låg i sin vrå och tittade lugnt på medan jag kom in med vovvarna. Det blev ingen skogspromenad idag utan ett riktigt Jordbro-sightseeing. Ivar gjorde tydliga framsteg på promenaden och inomhus så sov han mycket mer på vilan än någon hund tidigare gjort sin första vila. Och det i samma rum som Lady för första gången, men jag tror han förstod att hon är gammal och vill vara ifred men egentligen inte är så farlig (stor i orden...). Mellan Zack och Lady gick det också mycket bättre än innan jul, på eftermiddagspromenaden kunde de gå jämsides och flera gången hade Lady Zacks rumpa mitt i nosen men ingen av de brydde sig nämnvärt.

Det har varit svårt att gå riktigt så långa förmiddagspromenader denna vecka som innan jul p.g.a. den kraftiga kylan och jag har gjort mitt bästa för att kompensera det på eftermiddagen. Så att f.m.- och e.m.-promenaderna blivit nästan lika långa istället för en lång följd av en kortare. Och med tanke på kylan kommer jag att undvika rastgården ett tag framöver (om inte graderna blir mildare naturligtvis) eftersom att när de leker och flänger så kan lätt ett kallt ben eller en kall led bli skadad i rushen. Att gå lös i lina i skogen ska hundarna få göra ändå, där handlar det mer om att erbjuda rörelsefrihet och av säkerhetsskäl så försöker jag hålla lek i lina på minimal nivå.
Om kylan håller i sig blir nästa besök i rastgården den 18 januari när det är dags att träffa Borka.