Tisdag v. 52 - Lady & Zack

Idag har jag gjort mitt bästa för att bedöma och i största möjliga mån lappa ihop relationen mellan Zack & Lady. För första gången stod ju Zack faktiskt upp mot Lady face to face i fredags. Jag befarade stora kvarstående aggressioner mellan de båda hundarna men i frånvaron av de andra hundarna har jag kunnat se det hela ur perspektivet som endast innefattar just dessa två hundar. Man kan aldrig tala om några ömsesidigt varma känslor mellan dessa individer utan snarare om tolerans och respekt för den andras personliga sfärer. Fonzi respekterar Ladys kroppsliga sfär och det utrymme hon vill ha runt sig samt hennes ev. tuggben etc, detta har gjort att Lady känner detsamma för honom. Det är iaf så det ser ut ur min synvinkel. De senaste veckorna har hon t o m visat återhållsam gädje när han kommit på morgnarna och han har i sin tur valt att närma sig henne mer och mer så att de kan tugga på varsin grej precis bredvid varandra eller leka med varsin leksak.
Idefix är fortfarande så ny och i o m hans schnauzer-temperament lite väl nonchalant och envis, men han lär sig. Att respektera andras kroppszoner är något som alla hundar måste. Det börjar i hemmet med att matte och husse respekterar sin unghunds zoner. Om vi människor stapplar in i vår hunds personliga sfär och tror att vi kan göra och ta vad vi vill, varför skulle inte vår valp och unga hund "ärva" (lära sig) detta beteende från oss?

Lady hade ingen respekt för Zack alls förut. Han hade kaxat lite när han visste han var säker och vaktat en del, men när de väl var i samma rum så höll han sig långt ifrån. I fredags så tog han en helt ny vändning, han stod upp för sig själv. Han vill inget ont men det fick Lady att inse att även om hon själv anser att alla ska vika för henne så finns det dom som är starkare och som också kröver att man respekterar deras sfär. Så idag har hon för första gången gjort undvikande gester gentemot Zack som då har mottagits väl. Anser iaf hon.
Zack är rent ut sagt livrädd för Lady utomhus, speciellt precis utanför dörren. Han vill helst gå 3 meter ifrån längs sidorna eller framför. (Och ni kan ju tänka er hur det blir för mig när hans koppel bara är 2 m långt och Lady alltid går fot). Om han hamnar bakom så gäller samma sak och han smyger förbi med så många dämpande signaler han kan komma på. Lady vänder då blicken ifrån honom och han kan komma förbi... på koppelavstånd.
Inomhus har vilan gått bra. Zack låg i soffan och Lady smög (med stöd av mig) förbi honom och la sig på en bädd mellan soffan och fönsterväggen. När vi skulle upp och ut var Lady osäker på om hon ville gå förbi Zack men till slut gick hon lika lugnt förbi som hon gjort när hon gick och la sig.

De litar helt enkelt inte på varandra. Zack har inte litat på Lady på länge men Lady litade på att han skulle ge vika. Nu litar hon inte på honom heller. Just nu är båda rädda men ingen visar tecken på att bli så arg ännu en gång. Med tiden hoppas jag att de kan tillåta sig själva att gå närmare varandra fysiskt och att de ska lära sig lita på att den andre vill vara lika mycket ifred som de själva. Tills dess gäller det för mig att se till att ingen av de känner sig inklämda i ett hörn. Och det ska nog gå bra. Det gäller bara att ha ögon och sinnen med sig när alla återvänder efter jul.

Efter idag tar alla hundar julledigt så då gör jag och Lady detsamma!
Åter i aktion måndag den 4 januari!

GOD JUL